Att välja gymnasium - dags att vara ego

Om det är så att du går i nian på grundskolan så kommer du snart att börja bombarderas med reklam och information (kanske redan har börjat förresten) om olika skolor och alla deras program och varianter. Det varierar så klart på vart du bor hur stort utbud du har men det kan fortfarande kännas ganska överväldigande. Om du vet exakt vad du vill plugga på gymnasiet och varför så är det inte så svårt, då är det bara att följa planen.

För de som inte har en aning eller fortfarande funderar så tänkte jag komma med lite tips. Om du inte vet vad du vill bli när du blir stor, så välj något som verkar roligt. Är det roligt så kommer du att få bättre betyg än om du väljer något trist. Sen kan man alltid läsa mer eller annat efter gymnasiet om man vill det.

Om du har flera skolor att välja på så föreslår jag att du besöker de du är intresserade av under vanlig skoldag. Kolla av stämningen liksom. Verkar lärare och elever trivas, är skolan hyffsat ”hel och ren” är det mycket klotter och vandalism kan det tyda på en skola med mycket missnöje och kanske dålig ekonomi eftersom saker inte är åtgärdade. På öppna hus har alla skolor lite extra städat och bara sina bästa och mest motiverade elever (och lärare) på plats.

Om de flesta skolor kan man hitta åsikter på nätet också, så googla kan vara en bra ide. Kom ihåg att vara lite kritisk när du läser kommentarerna bara. Alla är inte seriösa på nätet, särskilt inte på flashback :-) 

Prata med äldre syskon eller kompisar och hör vad de tycker om olika skolor och program, försök läsa på om dina valmöjligheter. Känner man att man har valt fel senare så är inte det hela värden det går att byta, kan vara lite strul men det går. Kom ihåg att det är du som väljer så din vilja bör väga tyngst i beslutet. Det är också bra att prata med vuxna, föräldrar, lärare och SYV till exempel. Välja någon du känner förtroende för så blir det nog bra råd.

En sak till, gymnasiet är en frivillig skolform (du måste alltså inte gå gymansiet, men det är en bra ide) och alla skolor och program vill ha just dig. Men när du väl har börjat så kommer krav på prestation och närvaro.

Lycka till med just din framtid!

Lärarförbundet vs LR - min subjektiva uppfattning

Varför jag har valt att vara medlem i Lärarförbundet och inte LR. OBS detta är min egenupplevelse och det finns säkert andra som har haft andra upplevelser från lärarfacken.

Jag har arbetat som lärare i över femton år. Under denna tid har jag hunnit vara på grundskola och gymnasium. Jag har arbetat kommunalt och jag har arbetat på friskola. Jag har som obehörig lärare varit med i både LR (trots att de påstår att de inte ansluter obehöriga) och Lärarförbundet.

Jag kände mig aldrig riktigt välkommen i LR då de inte bemötte mig på ett intreserat och, enligt mig korrekt sätt. Lärarförbundet och andra sidan har alltid bemött mig med vänlighet och nyfikenhet för min situation. Detta ledde till att jag engagerade mig fackligt och var med och skapade Lärarförbundets Riksavdelning för JB-skolor. Där var jag även vice ordförande ett längre tag. Tills JB gick i konkurs.

Jag föredrar Lärarförbundets inställning och att all utbildning är en form av enhet och därför ansluter de alla oavsett var i skolan de arbetar. LR verkar vilja segregera på ett helt annat sätt. Min upplevelse är att LR fokuserar på gymnasielärare inom de gymnasiegemensamma ämnena. Medans Lärarförbundet försöker få ihop helheten.

När jag började arbeta på en friskola började jag och mina kollegor fråga våra olika fackförbund om vad som gällde för oss, eftersom det inte är samma sak att arbeta kommunalt som att arbeta privat. Inget av facken hade något bra svar i då läget men Lärarförbundet på den ort där jag arbetade satte till en person att arbeta mot/med friskolor för att sätta sig in i skillnader, likheter och avtal. LR gjorde också detta, men ca 3-4 år senare. Och lite så har jag upplevt sakerna sen dess. LR har alltid varit lite senare på bollen, lite sämre pålästa och lite mindre intresserade av att anpassa sig till förändringar i samhället.

Missförstå mig rätt, jag har träffat många otroligt duktiga ombudsmän och lokalombud från LR också, men de verkar hela tiden ha lite sämre stöd från sin huvudorganisation jämfört med representanter från Lärarförbundet. Kan naturligtvis ha att göra med att Lärarförbundet är ett större förbund med mer resurser.

Lärarförbundet strävar efter att slå samman facken men LR vägrar fortfarande, I alla fall sist jag hörde nått, på grund av historiska orsaker tror jag det brukar heta. Enligt mig är det tramsigt och jag tror alla skulle tjäna på om det bara var ett lärarfack som jobbar för allas räkning.  

#nohate - inte alltid så lätt

Man läser mycket om hat och hot och våld i media nuförtiden. Ett av mina mål här i livet är att inte hata någon. Detta är inte alltid så lätt med tanke på hur vissa personer beter sig och uttrycker sig. Men då får man bita ihop lite och ta sig en fundering, det är ju kanske inte personen man känner hatet växa mot, utan tankemönstret eller handlingen som utförts av densamma.

Jag har övat på att försöka se skillnaden mellan person och handling. Exempel, om en person är rasist så hatar jag egentligen inte människan, men jag hatar åsikterna. Målet borde då bli att försöka få människan på andra tankar och på så sätt bli av med hatet. Lättare sagt än gjort många gånger förstås. En av mina förebilder här är Rickard "Gaytenor" Söderberg Som outtröttligt använder sig av varje tillfälle han får/tar för att sprida kärlek.

Egentligen vill jag inte hata något och jag jobbar med mig själv för att bli bättre på att istället för att känna hat jobba med att nå förändring och arbeta framåt med bara kärlek i sinnet. Att försöka förstå varför saker händer och varför folk beter sig på olika sätt känns mer givande än att bara hata rakt ut. När man läser olika trådar och forum på nätet känns det som att väldigt många går på det senare alternativet. Hata rakt ut bara utan att egentligen veta mot vad, ett otroligt irriterande beteende. Ibland ser man det efter artiklar och då är det ibland uppenbart att det kommentören egentligen har hakat upp sig på är något i rubriken. Hen verkar inte ens ha läst hela artikeln hen spyr sitt hat mot. Då händer det att jag försöker förklara eller visa på vad som faktiskt står i artikeln. Ibland går det hem, ibland inte :-)

PS. Började skriva detta på #nohate dagen men blev inte riktigt klar, ber om ursäkt för eventuella rörigheter :-) DS.